Sist vi skrev var vi som sagt fortfarande kvar i paradiset, det som aven kallas Canoa i Ecuador. Vistelsen dar slutade som sagt i Montanita dar det var rejalt med fest i tva dagar. Det var nog en av dom roligaste helgerna vi varit med om i vara liv. Helt sjukt!

Men tiden dar gick som sagt mot sitt slut, sa pa sondagen tog vi bussen vidare mot Peru. Tre dagar tog det, och tillslut var vi framme i Cusco. Hur mysig och fin stad som helst, men fy satan sa kallt det var. Kyla ar nagot vi varit ifran i over tre manader nu, sa vi fick en liten chock till en borjan. Sen att vi befann oss pa hoga hojder och var tvungna att anpassa oss efter det gjorde ju inte saken lattare direkt.
Hur som helst sa vart det lite rundvandring i stan och sedan kilade vi in pa en resebyra och bokade Inkaleden. Det blev vi fem och tre grabbar, tva helgalna idioter fran Australien och en vodka-alskande polack. Sa tsm satte vi oss en mini-buss och borjade aka upp pa bargen. Ni anar inte hur fint det var, men dom dar stupen rakt ner var inte att leka med. Inga racken eller nagot fanns langs vagarna, sa en aning livradda var vi och hela bussen satt och skrek "lean to the right, lean to the left!"
Men vi kom upp helskinnande iaf och kunde efter att ha akt linbana over en forsande flod och vandrat i ca 40 minuter sedan ta taget vidare uppat mot en liten stad dar vi fick lite middag och sedan overnatta for att nastan morgon fortsatta hogre upp. Fyra timmars somn fick vi ungefar, sen var det bara att kiva upp for att ta bussen upp till Macchu Picchu. Och ni anar inte hur maktigt det var! Ord kan inte beskriva det, och tyvarr har vi inte hunnit lagt in nagra bilder an som kan visa er heller. Inte for att dom skulle gora sarskilld rattvisa iof, men anda. Helt sjukt var det iaf. En guidad tur runt dar blev det och sedan blev vi nagra av dom 200 pers som fick ga upp pa Wiyna picchu. Totalt var det ca 3000 pers dar, och det ar som sagt bara 200 som far ga upp pa det beget per gang. Det ar nog det jobbigaste vi varit med om. Dels for att luften ar sa jobbig och svar att andas har, men dels ocksa for att vi ar sa sjukt otranade. Vi trodde att vi skulle do 10 ggr om, men nar vi val var uppe pa toppen var det sa vart det. Den utsikten var magisk, vi skulle kunna ha suttit kvar dar an idag om vi hade haft tiden. Det ar absolut nagot vi kan rekommendera att alla manniskor borde se och gora. Som vi sa dar uppe pa toppen -Jesus statyn, slang dig i vaggen. Macchu Picchu ar det maktigaste vi sett!

Tillslut efter manga om och men kom vi iaf tillbaka till Cusco och fick sova i ca tva timmar, efter det var det bara att kliva upp och ta en taxi till stationen och aka vidare. Nerat mot Argentina ska vi som sagt, men vi hann med ett litet stopp i Bolivia med efter en hel del forseningar som inte var inraknade. Det som var ett plus i kanten da var att bolaget betalade det hela, sa en godnatts somn pa en tre stjarning hotell fick vi inatt. Och da kan vi ju tala om att tre stjarning for oss ar lika med fem stjarning under den har resan. Och inte nog med att vi fick den lyxen, vi hann aven med att se ett av dom kandaste fanglesena i varlden - San Pedro i La Paz. Efter att vi alla har last boken El Choco var aven det en maktig upplevelse for oss. Dock blev vi en aning panik slagna nar en vakt kom springandes med k-pisten i hogsta hugg mot oss och ville att vi skulle radera vara bilder. Men charmiga som vi ar lyckads vi ga darifran med alla bilder i behall.

Nu styr vi vara steg mot Buenos Aires som ar varat sista stopp innan vi landar pa svensk mark igen. Sa vi ses snarare an ni tror. Skot om er sa lange.

/ Vi fem.